Boken som Peter syftar på går det bra med, tackar som frågar! Jag har skrivit ungefär 150 000 tecken av kanske 350 000 och jag, som i vanliga fall lider av ganska dåligt skrivsjälvförtroende, är faktiskt oerhört nöjd. Tror att det är det bästa jag någonsin gjort. Manuset ska lämnas till förlaget i september och den släpps under våren 2012. Om jag ska säga något om innehållet så är det en slags självbiografisk historia som jag tror att läsare av mina krönikor och bloggar kommer känna igen sig i. Fast i en enda sammanhållen berättelse.

Sedan håller jag på med en ren roman också, totalt väsenskild från det andra projektet. Jag är nämligen väldigt intresserad av gammeldags, klassiskt historieberättande. Sånt som Joseph Campbell och Robert McKee pysslar med, där det är viktigare att bygga en medryckande intrig, kanske, än att skriva snygga meningar. Denna bok har dock ännu ingen förläggare.

Jag inser att jag kan ha låtit lite ironisk och blasé i inlägget om bokkontraktet här nedan. Sanningen är att jag är allt annat än det. Inombords hoppar jag jämfota, klappar händerna och ropar, ”Weeeeeee!”. Ända sedan jag var tolv år gammal och läste Jack Londons Varg-Larsen första gången har jag nämligen drömt om just det ögonblicket. Och nu är det alltså äntligen verklighet. Den insikten känns ganska så jävla bra.

Nej, nu får det räcka med självgodhet. Nu ska jag gå ut och köpa lite funktionskläder istället. Nästa helg ska jag nämligen försöka bestiga ett berg i Norge och den skräckupplevelsen lär väl ta ner mig på jorden igen. Några funktionsplaggstips där ute?

Men hejsan hoppsan, vad är det här då? Jo, det är visst min hand som skriver på ett förlagskontrakt om en bok jag håller på att skriva. Boken är tänkt att komma ut under våren 2012 och om jag skulle tvingas beskriva innehållet på ett snärtigt sätt skulle jag säga: Som en slags hårdare version av  Eat, pray, love – men utan flummet. Och maten. Och ärligt talat innehåller den nog inte så mycket romantik heller. Ja, nu vet ni.