Dags för upplösningen i mitt hemrökta baconprojekt. Så här gick det:
Efter att fläsksidan legat i salt i över en vecka tog jag i helgen med den till landet för att rökas. Där stoppade jag den i El Jefe och hickoryrökte den på 100-120 grader tills innertemperaturen var ungefär 65 grader. Sedan bar jag in den för att svalna.
– Vad är det?
– Bacon.
– Mmmmm…
När baconet var svalt och hanterbart skivade jag den så tunt jag kunde (alltså jäkligt tjockt) och stoppade i stekpannan.
Och så här blev den! Knaprig, salt och fläskig.
Så jobbigt är det: Inte särskilt. Arbetsinsatsen vid varje moment är minimal men visst, det tog över en vecka från att jag blev sugen på bacon tills det stod på bordet. Men just i baconets fall kanske det bara är en bra sak?
Så tillfredställande är det: Samtidigt som det så klart känns mäktigt att hålla en stor bit hemrökt bacon i händerna så är det frustrerande att inte kunna skiva den tillräckligt tunt. Jag skulle uppskatta att det skulle vara ungefär 1000 gånger mer tillfredställande om man hade haft en skärmaskin. Om jag hade haft en sådan här skulle jag nog aldrig ha köpt bacon igen (bacon går nämligen utmärkt att frysa).
Så mycket godare är det än köpt: Svårt att säga eftersom jag åt den i stekt fläsk-tjocklek. Men kanske 150%? Den hade en tydlig, och ej artificiell, röksmak och en riktigt bra crunch. Den stora fördelen är dock att man kan smaksätta hemgjord bacon som man vill. Så nästa gång blir det nog maple cured bacon eller nåt.
Är det värt det?: Ja. Om du 1. har tillgång till utomhusrök (det skulle inte vara värt att röka ner lägenheten) 2. vill experimentera med egna smaker och 3. har en skärmaskin.