Inför helgens Bolognese-bonanza, för att låna bloggchef Viktors favorituttryck, så lagade jag igår en vardagsvariant att ha som referens. Så här blev den:
Min flickväns kommentar: ”Mmmm… Gott! Det här är ju redan den perfekta vardagsrätten så varför egentligen messa med den? Jag menar, även om Heston Blumenthals variant kommer vara sjukt god så kommer du ju inte ägna två dygn åt att laga den varje vecka? Och du kommer ju inte heller bjuda på spaghettiköttfärssås när vi har gäster. Nej, det här kommer inte sluta bra, säger jag. Inte bra alls.”