Min arbetsplats

Mina grejer, från vänster: 

1. En Verner Panton-lampa min flickvän hittat på loppis.

2. En tavla av konstnären Niagara på en kvinna som säger ”If I want your opinion I’ll beat it out of you” . Jag kollar ofta upp på den när jag frestas att lägga in onödiga åsikter i mina texter. Ni vet sådana där åsikter som alla håller med om ändå, men som bara fyller funktionen att den som skriver får känna sig duktig. Sånt sysslar inte jag med. Och om det påminner den tavlan.

3. En byst föreställande Mao som röker och har Musse Piggöron av konstnären Frank Kozik. Jag tittar på den ibland också, men då vet jag inte riktigt vad jag ska tänka. Kanske att det är dumt att röka? Eller begå folkmord?

4. En signerad bild föreställande Loretta Lynn som jag köpte i souvernirbutiken på hennes gård utanför Nashville. Hur coolt är inte det? Att ha en souvernirbutik på gården. Känner ni inte till Loretta, hyr genast filmen Coalminers daughter och kolla upp henne på Spotify. Okej?

5. En fransk tidning från 1907 föreställande en Apache, en fransk kriminell, som dödar en annan Apache. Den köpte jag i Paris på det där stället där alla köper gamla tidningar. Jag tyckte att den var cool eftersom, enligt mina efterforskningar, så började trenden med medelklassmänniskor som vill se ut som kriminella just bland Paris apacher. Tydligen hade apacherna rödvitrandiga t-shirts och dansade en speciell dans som det blev svininne även bland laglydiga att göra. Lite som när Kristofer och Markus på Töm Magasinetbloggen flashar gängtecken och skriver slang alltså. Jag har tänkt att skriva en artikel om det där en dag så sno nu inte idén. Då blir jag tvungen att bust a cap in yo’ ass.

6. En äkta rekryteringsplansch för Church of satan i San Francisco. Gjord av konstnären Coop. Tror naturligtvis inte på satan, det vore ju ganska fånigt, men jag tycker planschen är snygg och Anton LaVey en intressant människa. 

7. Diplomet jag fick då jag blev Årets krönikör. Tack igen, Sveriges tidskrifter.