Jonas Cramby

Jonas Cramby

Jonas Cramby

Krogliv och hemmamatlagning med Cafés matskribent.

Mitt besök i LA

 |  Publicerad 2011-04-26 13:17  |  Lästid: 3 minuter

I helgen har jag varit på en kortvisit i Los Angeles för att göra en intervju åt Café. Om ni är intresserade av hur vardagslivet för en frilansjournalist ser ut följer här en snabb recap.

Onsdag
Resan började ganska så fantastiskt när en av mina största vardagsdrömmar plötsligt blev uppfyllda: jag blev uppgraderad till businessclass! Under vanlig resor spelar det kanske ingen direkt roll var man sitter, men under en tolv timmars flight över atlanten blir skillnaden enorm. I economy sitter man – nej, forslas man – i kvalmig människoluktande värme omgiven av syntetmaterial, sociopater och influensabaciller. Det är så trångt att du är tvungen att stoppa ut benen i gången för att inte drabbas av blodpropp (och blir då istället hela tiden påkörd av personalens taxfreevagnar). Filmen visas på en pytteskärm två meter bort och maten smakar mer av varmhållningsplåtarna än av ingredienserna. I businessclass, däremot, är det svalt, tyst, spatiöst och man serveras ett glas champagne så fort man sätter sig. Sedan fyrarätters på porslin och vita dukar, utvalda rödviner, ostbricka och som filmsnacks en svalkande glasscoupe. Sedan har vi sätena: enorma kapselliknande teknologiska vidunder med så komplicerade kontrollpaneler att vissa av mina medpassagerare inte ens lyckades fälla bak stolsryggen. Men jag spelade snart sätet som om jag var var Fantomen på stora operan: jag gick snabbt från helt sittande till helt liggande, fininställde in mjukheten på var och en av de individuella kuddarna och satte sedan igång massagefunktionen för en maratonsession. Det var underbart, som en dag på spa, det var vad kvinnotidningarna brukar kalla ”egentid”.

När jag till slut kom fram till Los Angeles var det en fantastiskt vacker kväll.

Jag checkade in på mitt favorithotell Beverly Laurel och mitt flyt höll i sig: jag blev uppgraderad till svit! (Vilket i och för sig var ganska onödigt eftersom jag var ensam och inte behövde ett extra rum och två dubbelsängar, men ändå).

Beverly Laurel är nu inget direkt fancy hotell, det är tvärtom väldigt billigt, men det ligger bra, är ett gammalt motorhotell och ger därför maximalt med California-känsla (läs Klas Ekmans text om hotellet här). Och det har en grym bonus: man kan gå upp på taket och sitta där och dricka ett par Pabst Blue Ribbon och se solen gå ner över Hollywood Hills. Detta är en av de Los Angeles-ritualer jag nämner i förra inlägget som dock, denna gång, sket sig rejält. De jävlarna hade nämligen låst dörren till taket! Kolla:

Mycket besviken gick jag och la mig, utan att ens käka middag.

Torsdag
Jag gick upp tidigt för att göra en av min andra LA-ritualer: äta en fantastisk breakfast burrito på mitt favoritfik på närbelägna Farmers Market. Det visade sig dock ha stängt, stället fanns inte kvar, så jag åt lite pannkakor istället. Fan. Dagen spenderade jag sedan med mitt intervjuobjekt. Det gick mycket bra. När jag kom tillbaka till hotellrummet för att göra mig iordning för att gå och käka på min favorit-tacqueria El Carmen kände jag mig plötsligt lite frusen. Jag kröp ner under täckena en stund och vaknade först sexton timmar senare.

Fredag
Precis innan det var dags att checka ut vaknade jag med en fruktansvärd förkylning. En sådan man drabbas av ungefär var femte år. Jag hade feberyrsel, frossa och hostade så kraftigt att revbenen knakade. Eftersom flyget först gick klockan halv åtta på kvällen var jag tvungen att hasa omkring i stan som en statist från Walking Dead hela dagen. Jag köpte ett par fruktansvärt illasittande mysbyxor att ha på flyget, något jag aldrig skulle gjort vid mina sinnes fulla bruk, och om själva resan kan jag bara säga så här: tolv timmar i economy med 39 graders feber är inte alls så roligt som det låter.

Sedan dess har jag legat nerbäddad. Febrig och bitter har jag suttit isolerad med en pläd över benen bakom nerdragna persienner medan årets första värmebölja pågått utomhus. Då och då har jag hasat fram till fönstret, kikat ut bakom gardinen och sett hur ni fikar, äter glass och fortfarande går omkring och ser självmedvetna ut i shorts där ute.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 15:53