Annons

Jonas Cramby
Jonas Cramby är skribent och krönikör i Café. 2009 prisades han av Sveriges Tidskrifter som Årets krönikör. Vill du också prisa Jonas, eller av annat skäl komma i kontakt med honom, maila jonas.cramby@cafe.se.

 

Svalbard del 7: Hemkomst, utvärdering

Som en liten present lät jag Kalle sova en halvtimme extra denna morgon. Men eftersom vi lagt oss så tidigt  så var klockan ändå inte mer än halv fem när han till slut kom ut ur tältet. Vi drack kaffe och kollade kartan och insåg att vi var närmare civilisationen att vi först hade trott. Trots att vi hade en natt kvar i vildmarken var vi bara en hård dagsmarsch från stan. Riktiga äventyrare skulle naturligtvis inte blivit frestade av detta utan stannat kvar i naturen så länge som möjligt.

Vi sa dock ”Skitsamma” och började genast att gå tillbaka mot Longyearbyen.

Vi gick och gick. Ser ni de ljusa bergen i mitten? Dit skulle vi. Faktum är att vi gick så mycket att jag knappt orkade ta några bilder. Vid ett tillfälle var jag så trött att jag bara kunde ligga på sidan i fosterställning, utan att ta av mig mig ryggsäcken. Samtidigt som Kalle cirkulerade runt mig, skrikande uppmuntrande ord som en passivt aggressiv gyminstruktör.

Efter ett tag började vi närma oss civiliserade områden. Små, bisarra jaktstugor började poppa upp lite här och var. De såg ofta väldigt black metal ut.

På ett fält kom en vildren fram till oss. Vi lipade lite och gick sedan vidare.

Någon gång på eftermiddagen nådde vid den då äntligen: civilisationen! Vårt uppdrag var slutfört. Vi hade genomfört vår plan, uppnått våra mål och allt sådant men vi var för utpumpade för att fira. Jag tvingade Kalle att lyfta armarna i en triumferande segergest – men som hämnd för att han hade skrikit åt mig tidigare sa jag inget om att att gylfen var öppen. Sucker! När vi kom tillbaka till hotellet plaskade vi in i receptionen i våta strumpor och gevär på axeln. Inne på rummet kollade Kalle sig i spegeln och utbrast chockat: ”Jag känner inte igen mig själv!”. Vi hade gått ner 6 kilo var på en vecka.

Det försökte vi dock råda bot mot med varsin familjepizza.

Och öl. Det var den godaste i världshistorien.

UTRUSTNING SAMT UTVÄRDERING

Gemensam utrustning: Fjällräventält Abisko lightweight. Primus Eta Packlite. Jetboil. En massa gas. Karta. Frystorkad mat till alla tre måltiderna om dagen. Kryddor. Kaffe. En halv chokladkaka om dan var. Toapapper. Te. C-vitamin. Första hjälpen. Ipren och kåvepenin. Skavsårsplåster. Antibaktirella wipes. Barnpuder. Gevär. Ammunition. Två signalpistoler plus smällare. Nödpeilsendere. Snublebuss. Silvertejp. Vindsäck (som en stor påse man kryper in i om det blir panikväder och man inte hinner få upp tältet. Också bra om man vill ha lite ”egentid”).

Kalle Wahlström, utrustning samt utvärdering

Kläder: 2 x merinoullkalsonger. Lundhags 180g merinounderställ. 200g ullfrottéunderställ. 2 x tunna ullsockor. 2 x tjocka ullsockor. Lundhags Traverse Pro-braller. Arcteryx Delta SV luddig fleece. Tierra ace down sweater som kan packas så den blir skitliten. Tierra skaljacka Roc Blanc Jacket. Byggjobbarhandskar (hittade inte mina i finfleece). Skalvantar. Windstoppermössa. Arcteryx skalbraller. Höga Lundhags synchro-kängor. Teneriffa-keps (när man satt isbjörnsvakt hade man ALLT på sig, utom det andra paret sockor som va blöta).

Grejer: 100 liters Ryggsäck Fjällräven Kajka. Liten Arcteryx dagtursrygga som man kan packa skitliten. Kifaru-sovsäck. Uppblåsbart liggunderlag från Exped. Garmin Astro Hundpejl (funkar som vanlig gps). IPhone. Leatherman. Tandborste. Tvål. Liten hightech-handduk. Spork. Solglasögon. Visselpipa (för rave-/nödsituation). Extra batterier till gps. Pannlampa (meningslös på grund av midnattssol. Tänkte det kanske kunde bli lite skumt i tältet, men icke). Snus. 20 meter rep. Kindle (kunde köpa dagens the guardian när jag satt vakt en tidig morgon och hade täckning!). Vattentäta packpåsar till allt. 1-liters Nalgeneflaska. 2 liters vätskesystem från Osprey.

Vad var det jobbigaste med expeditionen?
– Bristen på rent vatten, mat och sömn.

Och det bästa.
– Att vara i det där magiska landskapet, på den där sjuka platsen på kartan.

Lärde du dig något om dig själv?
– Det var så satans mäktigt att uppleva vad som faktiskt är viktigt för en. Nummer ett och absolut viktigast är rent vatten att dricka. Tvåa är sömn. Trea är mat. Det var coolt att känna hur vi, i takt med att blodsockret sjönk, blev allt mer introverta för att i samma ögonblick vi fick ett par rutor choklad börja fnissa som småpojkar.

Har du något råd till eventuella andra Svalbardsvandrare?
1. Fixa en hund som kan hålla vakt på natten.
2. Fuska inte med säkerheten.
3. Ta med tillräckligt med mat.

Kommer det bli fler miniexpeditioner?
– Ja, men NÄR?! Och VAR?!

Jonas Cramby, utrustning samt utvärdering

Kläder: 2 merinoullkalsonger. Lundhags 180g merinounderställ. Bergans fleecelångkalsonger. Woolpower merinoullundertröja. 2 tunna syntetsockor. 2 tjocka ullsockor. Haglöfs Mountain Pro-byxor. Tierra ace down sweater. Tierra skaljacka Roc Blanc Jacket. Norröna fleecetröja. Black Diamond fleecevantar. 10 peaks trefingershandskar. Tierra fleecemössa. Marmot skalbrallor. Lundhags synchro-kängor. Bälte. Och eh… en buff.

Grejer: 85 liters ryggsäck Osprey. Sovsäck Fjällräven thermo polar -5. Uppblåsbart liggunderlag från Exped (med dun i). IPhone. Leatherman. Tandborste. Hightech-handduk från North Face. Spork. Aluminiummugg. Solglasögon. Vattentäta packpåsar. Walden av Thoreau. Tändstål. Två tändare (ja, jag var lite nojig). Kamera Nikon D700. Kameraväska. Två batterier. Fyra 8 GB minneskort. Objektiv Nikkor 28-300. 1-liters Nalgeneflaska. 3 liters vätskesystem från Osprey. Vandringsstavar. En stor jävla semesterkniv.

Vad var det jobbigaste med expeditionen?
– Att sitta sex timmar per natt och isbjörnsvakta med bara lite lera att dricka var ganska så brutalt.

Och det bästa.
– De där ögonblicken av förhöjd levnadskänsla. Insikten om hur bra man har det i sitt vanliga liv. Att kolla igenom bilderna efteråt.

Lärde du dig något om dig själv?
– Att jag som i vanliga fall blir helt utmattad av att gå och handla på ICA faktiskt har en liten kämpe inom mig som man kan plocka fram vid behov. Det tror jag i och för sig att alla har. Det gäller bara att sätta sig i situationer som lockar fram denne.

Har du något råd till eventuella andra Svalbardsvandrare?
– Förutom de råd Kalle skriver så,
1. Ta med ett par ordentliga lägertoffor så att du kan knata runt medan sockorna torkar utan att få bajs och skelett på fötterna. Det saknade vi.
2. Ta också med något litet extra att höja moralen med när det behövs. Kalle pratade om salami. Jag drömde om coca-cola.
3. Välj en rolig vandringspartner.
4. Igen: fixa rätt utrustning, fuska inte med säkerheten.
5. Prutta aldrig precis när du lyfter upp ryggsäcken.

Kommer det bli fler miniexpeditioner?
– Ja, lätt! Till och med sugen på en stor.

Tweeta
 


DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Laddar