Precis hemkommen från parkourträning med coach Martin och Stark som en björn, hög som en örn-Kalle och jag måste säga att det var… KUL! Lite samma känsla som när man var liten och lekte inte nudda golvet. Eller som när ingen ser en och man bestämmer sig för att klättra upp i ett snyggt träd man sett ut i skogen. Dock kan det inte sett snyggt ut. Har faktiskt svårt att tänka mig något mindre graciöst än en parkournybörjare. Jag antar att mer info, tyvärr, följer.
Mat & dryck