Annons

Jonas Cramby
Jonas Cramby är skribent och krönikör i Café. 2009 prisades han av Sveriges Tidskrifter som Årets krönikör. Vill du också prisa Jonas, eller av annat skäl komma i kontakt med honom, maila jonas.cramby@cafe.se.

Annons
 

Veckans krog: O’Learys Norrtull

O’Learys Norrtull event center, Sveavägen 143
2 av 5

Schlagerfestivalen är ett av de få tillfällen, förutom större sporthändelser så klart, då människor gillar att flytta ut sitt vardagsrum till krogen och tillsammans med andra få uppleva spänningen, lyckan och besvikelsen i att systematiskt rangordna svängiga bitar. En restaurangkedja som specialiserat sig på just denna sorts kollektiva krogupplevelser, och till och med kallar sig för ”ert andra vardagsrum”, är O’Learys.

Jag kan erkänna det direkt: O’Learys är inte min typ av ställe. Mest beroende av två saker: 1. Jag är inte intresserad av sport. Och 2. Jag är intresserad av mat. En annan orsak till att jag inte hänger så mycket på någon av kedjans nästan 100 krogar är att jag inte tillhör något gäng. Tjejgäng, landhockeygäng, jobbgäng, svensexegäng, laserdomegäng, schlagergäng – kan man sätta ett ”gäng” bakom så är det hit dom kommer.

Mitt första intryck av kedjans relativt nyöppnade krog i Norrtull är att de flyttat en bit av Las Vegas till Sveavägen. Nu vet jag så klart att det är meningen att de ska anamma den gemytliga stämningen hos en liten familjeägd pub i Boston men O’Learys Norrtull påminner mig bara om spelstaden i Nevada: det är gigantiskt, råfejkat och totalt over the top. Varenda kvadratcentimeter är täckt med tv-apparater och nyproducerade antikviteter och på undervåningen finns bowlingbanor, arkadspel, racingsimulatorer och en karaokscen framför en bisarrt hög läktare. O’Learys Norrtull är nämligen ett ”event center” och är ett exempel på kedjans satsning på ”eatertainment” – där det mest extrema exemplet finns i restaurangen i Nacka som också har europas modernaste gokartanläggning.

Slå det, Frantzén/Lindeberg!

Så hur är då maten? Jo, hamburgaren glömmer man bort att man ätit (medan man äter dem), ribsen är så söta att de påminner om en dessert och desserterna är så söta att man måste ha en kula glass till för att fräscha upp dem lite. Om den ena extremen inom restaurangvärlden är finkrogar med komplicerade avsmakningsmenyer som kräver gästens fulla uppmärksamhet – så är det här den andra. Det är mat för människor som inte bryr sig om mat. Allt handlar istället om sällskapet (och lite om biran). För med allt detta sagt så är jag säker på att man kan ha en massa alkoholinducerat kul på ett ställe som det här. Men med tillräckligt mycket alkohol kan man i och för sig också ha det roligt ensam, i en trasig rymdkapsel, störtande mot jorden.

– Från fredagens Metro

Tweeta
 

Annons

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Annons

Laddar