När jag och Kalle var på Fredrik Strängs äventyrsföreläsning häromveckan så pratade han om att grunden i hans expeditionsträning är att springa uppför backar med en ryggsäck på. Detta illustrerade Fredrik genom att visa ett oerhört lyxigt klipp, filmat från en helikopter, där han kutar som en tok uppför typ Åreskutan. Så det tänkte jag också göra! Varje dag fram till expeditionen ska jag springa backar med ryggsäck på. Och jag började i går kväll. Jag tänkte att det är bäst att ta det lite lugnt i början så jag tog min minsta ryggsäck:
Som jag packade lätt:
Sedan gav jag och min hund hund iväg till den där höjdhopparbacken vid Fiskartorpet. Jag var sjukt laddad. Problemet var bara att när jag irrat omkring på Norra Djurgården i två timmar så insåg jag att jag inte hittade backjäveln. Den var som bortblåst. Var ligger den egentligen? Någon som vet? I alla fall, jag tänkte att när jag ändå var ute så kunde jag lydnadsträna min jycke lite. Jag har nämligen inte riktigt fått till den där riktiga hundägarrösten ännu. Ni vet den som är så bestämd att alla som hör den lyder villkorslöst.
”Stanna!”, beordrade jag hunden så bestämt jag bara kunde. ”STANNA!”
Jag övade och övade och jag måste ha lyckats till slut, för ett par joggare som precis passerat mig stannade mitt i ett steg och stod sedan blick stilla, utan att våga vända sig om.