Kort om Littorinaffären

Jag har inte så mycket att säga om Littorinaffären – förutom att jag tycker att det finns något patetiskt/obehagligt/humoristiskt med alla dessa män som plötsligt dyker upp och ska försvara hans eventuella ”snedsteg”.

I dagens DN, till exempel, så skriver en man att ”även ministrar gör en och annan tabbe” och att man bör ”acceptera att de som representerar mig har samma fel och brister som jag själv.”

Ooooookej…

Det är så mycket undertext i den där insändaren att man knappt orkar bläddra. Det låter precis som den där gamla Monty Python-sketchen där en man pratar om ”att den som är utan skuld, kastar första stenen”, fortsätter lite för länge och sedan avslöjar lite för mycket om sig själv – och hoppas att  vi andra ska hålla med:

”Look at arson – I mean, how many of us can honestly say that at one time or another he hasn’t set fire to some great public building. I know I have.”