Jonas Cramby

Jonas Cramby

Jonas Cramby

Krogliv och hemmamatlagning med Cafés matskribent.

My girlfriend went to Copenhagen and all I got was a hazy IPA

Jonas Cramby  |  Publicerad 2019-05-13 15:03  |  Lästid: 2 minuter

Häromveckan kom min flickvän hem efter en snabbtur till Köpenhamn och med sig hade hon lite roligt naturvin och finöl. Särskilt glad blev jag över den gula Mikkelerölen ovan som bryggts till nya kinakrogen Vesterbro chinese* på grund av fin burk med drake på. Nu skriver jag inte det för att skryta över att jag fått en fin, gul ölburk med en drake på (bara) – utanför för att illustrera att det är ungefär så här vardagen ser ut om man är svensk och intresserad av hantverksdryck: man får köpa på sig roliga grejer när man utomlands, beställa från näthandlare, göra privatimporter genom systemet och ha koll när de släpper sina småpartier. 

En del av detta ständiga hustlande är såklart kul. Det är lite som att jaga Pokemons, fast för normalbegåvade. Men ibland kan jag dock sakna att man inte kan spatsera in på en väl kurerad liten entusiastdriven butik med en totalt insnöad ägare som gräver fram nåt dammigt i gömmorna som totalt blåser skallen av en till kvällens middag. Som man kan göra i typ resten av världen. 

Tolka dock inte detta som att jag dissar Systembolaget. Nånstans gillar jag dem. De håller nere priserna, gör mycket för tillgängligheten ute i landet och människorna som arbetar där är ofta kunniga, hjälpsamma och intresserade. Kanske har det sista kvarvarande monopolet till och med en effekt på folkhälsan? Även om jag rent spontant tycker det låter konstigt att det skulle innebära mer missbruk om man skulle göra det lättare för folk att få tag på naturvin eller, som i Finland, tillåta så kallad ”gårdsförsäljning” av småskalig hantverksöl. Särskilt när det som bolaget är allra bäst på är att erbjuda billig, lättillgänglig Lord Calvert eller Tre Apor på låda. Det är lite samma sak som att jag inte riktigt får ihop att det är vänsterpartierna som är emot gårdsförsäljningen. Borde inte de stödja det småskaliga, ekologiska, närbryggda? Det finns väl inga som älskar monopolet mer än storbryggerierna och jätteimportörerna? 

Det som verkligen stör mig när man diskuterar frågan är dock att det alltid dyker upp någon näsvis Bror Duktig-typ som på allvar hävdar att systembolagets standardutbud är ”jättebra” och inte fattar varför man inte skulle nöja sig med det? För mig är det lite som att säga till folk som älskar limited edition-sneakers att de bara borde köpa skor på Din Sko eller konstintresserade att bara handla på Gallerix. Grejen är att alla människor är intresserad av något som andra inte fattar ett skit av. Det är själva definition av hobbies: de ska vara totalt oförståeligt för alla andra. Men bara för att man inte är intresserad av något, måste väl inte det betyda att ingen annan kan vara det heller? Jag menar, jag är varken särskilt kunnig eller ens intresserad av, säg, näverhantverk. Men det betyder inte att jag går fram till näverhantverkare och undrar varför de ”inte kan göra sina grejer av trä, tyg och metall som alla andra?”

* Det nya Köpenhalmschaptret av en mina absoluta favoritkrogar, Mission Chinese i San Francisco. Startat av Mikkeller i samarbete med originalrestaurangerna. Var där tidigare i våras men blev besviken. Ölburken är dock fin. Med en drake på.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2019-05-13 16:02