Igår var jag och min kompis Klas Ekman och kollade på The Bronx (och Mariachi El Bronx) på Debaser Medis. Jag gick dit trots att jag egentligen inte gillar att gå på konsert eftersom jag bara blir irriterad över köerna till toaletten samt att banden aldrig kan hålla tiderna. Plus att om man verkligen ska uppskatta en konsert så krävs det nästan att man ger sig hän totalt – lite som när man dansar på ett glest dansgolv, åker slalom i en för brant backe eller blir ihop med någon. Och det orkade jag inte riktigt. Men trots detta, samt att jag var däst efter en recensionsmiddag och Klas drack lättöl och bar öronproppar, så var det en grymt bra konsert. På vägen hem var jag så uppfylld av punkens antiauktoritära ideal och respektlösa gör-det-själv-anda att jag inte ens sa till några ynglingar att ta ner fötterna från tunnelbanesätet.
