Expeditionen avklarad, så vad ska jag blogg om då’rå? Ehhhh… Kanske lite rock/filosofi? Hur låter det? Jag har i alla fall en teori där. Igår när jag var ute och gick långpromenad med hunden så lyssnade jag nämligen som vanligt på min iPod. Och då slog det mig: Kan Bruce Springsteens på ytan ganska banala, men bra, Atlantic City egentligen vara inspirerad av Nietzsches tankar om den eviga återkomsten?
För visst, vi kanske alla kommer dö en dag. Men vi kanske också kommer att komma tillbaka – och leva exakt samma liv om och om igen. Och är det i så fall inte lika bra att vi sminkar oss fint, sätter upp håret alldeles pretty och träffar Bruce i Atlantic City (bildligt talat)?
Vad den där sprängda kycklingmannen har med saken att göra, vet jag dock inte.