Följande är en situation som jag har oerhört svårt att hantera: jag befinner mig på stan, i tunnelbanan eller på ICA när någon av misstag står i vägen, går in i mig alternativt stöter till mig med sin väska/varukorg. Jag, som lärt mig att samhället inte skulle fungera om man inte är lite artig, säger då, ”Åh, ursäkta” – fast det uppenbarligen inte var mitt fel. I 99 fall av hundra säger nu den andra personen också förlåt och vi går båda vidare med våra liv.
Men då och då stöter man på den här personen som ser ett ursäktande som ett erkännande av skuld och omedelbart fräser tillbaka: ”Men se dig för då för fan!” – fast det var han eller hon som gick in i mig!
Nu behöver jag hjälp: Hur ska man hantera den här situationen? Hur irriterande dessa personer än är kan man ju inte brotta ner dem eller ens sluta be om ursäkt i förebyggande syfte. Man kan ju inte heller ta tillbaka ursäkten, och börja dividera om vems felet egentligen är – då blir man ju Larry David. Men samtidigt, om jag fortsätter att tiga och hålla ilskan inne så känner jag på mig att personalen på ICA en dag kommer hitta mig liggande naken i grönsaksdisken, mumlande med mina händer runt halsen på en osynlig person.