Det härligaste med att, som igår, hänga en dag i ett smutsigt industriområde är att se hur snabbt min dotter Dixie egentligen förvildas. Hon går på nolltid från tam till vild. Från Chloé Schuterman till ett av de där barnen i Guds stad. Från skötsamt och välklätt innerstadsbarn som inte gillar att få grus på händerna till helvild livsnjutare som rullar sig i smuts, springer och skriker med pinnar och sliter loss stora stycken kött med tänderna. Kolla:
Dixie i stan.
Dixie utanför tullarna.