Jag ville bara förtydliga en sak angående förra inlägget: jag tycker inte på något sätt att det är fel med vare sig tant- eller gubbsnusk. Jag tycket att alla har rätt till sexiga, men gravt opassande, fantasier, oavsett ålder. Jag kan till och med tycka att man ofta hittar de vackraste skildringarna av kärlek i de skeden i livet där den också är som mest svår, bräcklig och desperat. Som i tonåren (En kärlekshistoria), frånskild runt femtio (Jackie Brown) eller till och med mellan en 18- och 80-åring (Harold & Maude).
En annan sak: På grund av en serie omständigheter finns inlägget nu också att läsas i en redigerad krönikeform på Metro.se. På måndag kommer det i tidningen. Informationssamhället rulez!