Annons

Jonas Cramby
Jonas Cramby är skribent och krönikör i Café. 2009 prisades han av Sveriges Tidskrifter som Årets krönikör. Vill du också prisa Jonas, eller av annat skäl komma i kontakt med honom, maila [email protected].

Annons
 

Johan Hurtig och jag

Jag är ett stort fan av Johan Hurtigs blogg (ni läser väl den?). Jag tror att det är för att han, på många sätt, påminner om mig själv när jag var lite yngre. Samma musiksmak, samma frisyr, samma upptagenhet med att inte se för, som Johan brukar skriva, ”snäll och rädd” ut.

Annons

Nu ser jag att Johan har hittat en ”hurtig ullpolo från North Sea Clothing” som han gillar men som han är rädd att han har för prydligt och pojkaktigt utseende för. Johan är rädd att han ska se ut som ”Bosse i Bullerbyn strax innan Lasse ramlade i isvaken”, men tror, tvärtom, att jag är rugged nog att bära upp den.

Jag är smickrad, men ytterst tveksam. Jag har faktiskt redan kollat in den svarta varianten på Mr Mudd and Mr Gold – har varit på jakt efter en snygg Ubåtskaptenspolo sedan jag såg Das Boot på 90-talet – men övergav projektet när jag såg att tröjan hade muddar. Jag har nämligen svårt för plagg med muddar. De accentuerar ens mage, halkar upp över naveln och beter sig allmänt bångstyrigt och jobbigt åt.

Jag kan ej heller ha något som är mönstrat eller med tryck (alla med fler än tre tatueringar borde för övrigt överväga att aldrig bära något annat än enfärgat). Jag kan inte stoppa ner skjortor i byxor eller ha något som helst veckat på kroppen. Ej heller kombinera militärgrönt och keps och gå ut med hunden – då ser jag ut som en sådan där gubbe som hytter med näven åt mopedister. Jag passar inte i glasögon, kan inte använda brunt, beige eller ens senapsfärgat och jag kan absolut inte ha plagg i plysch eller manchester, då ser jag ut som en rysk cirkusbjörn utan sin trehjuling. Och bredspårig, brun manchester? Fohgeddabouttit. I ett par bruna, bredspåriga manchesterbyxor skulle jag inte ens se ut som en skådis på en privatteater, utan som någon som åker till Stockholm på en bussresa som den lokala idrottsföreningen anordnat för att gå på en privatteater. Och som under föreställningen dricker lite för mycket i sin medhavda plunta, somnar längst bak i bussen och kissar ner sig strax utanför Tranås.

Vilket i och för sig inte är det sämsta, men ändå.

Tweeta
 

Annons

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Annons

Laddar