Medan resten av familjen fuskade genom att äta lite av den fruktansvärda motellfrukosten härdade jag ut: jag visste nämligen att det alldeles strax vankades rökgrillat. En kvarts bilfärd från Lockhart ligger Luling där det finns ett berömt BBQ-ställe vid namn City Market. City Market ligger liksom inuti en närbutik och när man går igenom ett par dörrar kommer man in i en BBQ-pit så rökig, het och smutsig att det ser ut som en av helvetets förgårdar (alltså sjukt cool).
Vi fick brisket, ribs och hemgjord korv upplagd på lite slaktarpapper med bara vitt bröd, lök och pickles till. Ville man ha läsk till köpte man den i närbutiken. BBQ:n var, naturligtvis, sublim. Till och med min kinkiga dotter Dixie älskade den. Se hur hon skyddar sin bit korv på bilden, som en ekorre som riskerar få sitt sista ekollon stulen av en hungrig råtta (jag). Innan ni blir för avundsjuka kan jag berätta att BBQ är dyrt. Riktigt dyrt. Att köpa en familjeportion av världens utan tvekan bäst tillagade kött kostar ungefär 10 dollar, alltså runt 70 spänn… Men vänta lite nu… det är ju jättebilligt ju. Sorry för det.
Efter Luling drog vi till Shiner för att gå en rundtur i bryggeriet där de gör Shiner-ölet. Det var ganska tråkigt. Dock hade de en bra souvenirbutik och gratis ölprovning.
Vi åkte tillbaka till Lockhart för att äta lunch på klassiska BBQ-stället Smittys market. Smittys är en gammal så kallad ”german meat market” – BBQ är ju resultatet av hur tyska immigranter tog med sina rökta korvar och delikött till det nya landet där det blandades med såväl cowboykulturen som den mexikanska – och det märktes. För även på Smittys fanns en av helvetets ascoola förgårdar och köttet serverades på papper – men istället för bröd och pickles fick man saltiner till. Gott! På kvällen var vi dock så utköttade att vi bara åt lite fruktsallad och kollade på X-factor på motellrummet. Idag vankas det mer rökgrillat och Day of the dead-firande i San Antonio, the ole Antone, så stay tuned.